Press och bloggar

Har vi roligare än publiken? Eller tar vi den med storm? Är vi på samma kvalitetsnivå som Skansros, Diana Krall, Maia Hirasawa och Moneybrothers tomatsoppa? Funkar vi bäst som damkör i bakgrunden? Eller är det i stället gästartisterna som inte tillför något till tolkningarna, eller i värsta fall är horribla? Eller skickliga? Är skivan värd en geting eller är den bara snäppet från fem dalahästar? Är det viktigaste för oss att klä ut oss till olika frukter? Inger vi större fritidsgårdskänsla än du mäktar med? Låter vi som trettio sopraner (i stället för våra fyra olika stämmor)? Eller som trettio män som sjunger om örhängen? Borde vi ha gjort en skiva utan oss själva? Eller är det great to have the ladies back? Är vårt koncept coolt men gör sig ännu bättre live? Kör vi jämställdhetsrejset? Är Jens Lekman-låten bäst? Eller Dolly Parton-låten med Asha Ali? Eller är det Sign your name med Nina Ramsby som är magisk? Går det att ringa in The Sweptaways i en skivrecension när vi i själva verket är ett fenomen?

INTERVJUER
DN På stan
Svenska Dagbladet
City
ETC
Sydsvenskan

RECENSIONER
Dalarnas Tidningar
Detour
Värmlands Folkblad
Dagens Nyheter
Metro
City
Corren
Expressen
Västerbottens Folkblad
Zero
Kristianstadsbladet
Norra Västerbotten
Arbetarbladet


BLOGGINLÄGG OCH ANNAT
Pitchfork
The Band From
Electronic Mode
Music is the scenery
Nöjesguiden
Tram 7
Too much apple pie
My life
It's a trap
Team Hives
Eardrums
Boom Boom Chik
Skriet från kärnfamiljen
Brusa högre lilla å
Kolla! Intresseklubbens anteckningar
Jens Lekman
Songs to keep
Sick and tired
Helpless Dancer
Imageeyenation
I guess I'm floating
Super 45
Tabloid Mags
Part-Time Music
Bloody Pop
Maddekarin
Boo Monster Bop
Extended Play
Mind Inversion
Docopenhagen
Indiemuse
Kulturkonsument
Mundo Musica
Prefix
The Post-Rockist
Playground
Stop Okay Go
Pop Tarts Suck Toasted
The Yellow Stereo
Polaroid
Cuchara Sonica
Etcetera ...