Det kom ett mail:
"Har suttit på altanen och tagit den sista inhalationen av nikotin för dagen. Tankarna flyger fritt där jag sitter i höstluften utan infra och värmande brasa, snart blir det dags för vargskinnspäls och curlingkängor vid dylika tillfällen.
Förr, när jag var ung-ung, var det bara böss, det vill säga aspirerande raggare, som hade sådana skor på fötterna fast då var dragkedjan mitt fram på skon, som kallades för slamkrypare. De hade ofta plastig (fejkad) skinnpaj för den var billigare än den i skinn, svarta jeans och bakåtslickat hår och höll till vid Kopparmärra. Pappa hade en sådan skinnpaj …
Den grupp jag associerade till kallades för siskor och höll till på Götaplatsen (fast jag fick egentligen inte gå dit) och vi hade blå jeans eller skotskrutiga byxor i blått och grönt, jottis (en speciell flytjacka som seglare hade) och ribbstickad halsduk eller vit frottéhalsduk och Mantovaniskor på fötterna – en lädersko med tjock rågummisula där överdelen var kryss-sydd mot sidokanterna.
Otroligt vad tankarna kan flyga i höstluften … nu fick ni en lektion i göteborgsk subkultur från sent 50-tal/tidigt 60-tal.
Kram Mams"
Från Ann-Che Minneskjöld, mamma till Ika.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar