"Jottisen var en fantastisk flytjacka, nödvändig räddningsutrustning på sommaren och den värmde gott på vintern. Den var i blått gabardinaktigt tyg, snedknäppt med dragkedja och gick nedanför höfterna där det fanns tampar att dra åt. Hela jackan var fylld med kapock, även ärmarna. På insidan fanns ett ganska stort firmamärke fastsytt och sprättade man upp övre delen så fick det precis plats för ett paket cigaretter – jättebra ställe att ha pengar i! Sen fanns det så klar fejkade jottisar. De såg likadana ut, enda skillnaden var att de inte var så tjocka eftersom de saknade flytmaterial. Skamligt att säga var det mer status att ha en äkta jottis för den visade ju att man seglade. Att den verkligen fungerade som flytdon provade jag ofrivilligt på en gång när jag satt på kanten och krängde, höll ena handen på rodret och den andra i skotet…som brast. Innan jag egentligen fattat något såg jag kölen på båten och sen ploppade jag upp som en kork i vattnet och såg båten segla vidare."
Mamma står till vänster iförd sin jottis, hon till höger heter Bitten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar